På något sätt inser även jag att jag kommer kunna gå vidare i livet, även om det just nu verkligen är en FYSISK påtaglig sorg och smärta som gör att jag inte kan äta utan rasar kilon... Men inget ont som inte har något gott med sig!

Har extremt svårt att fokusera på jobbet som tyvärr blir lidande.... Håller masken väl mot både gäster och övriga familjen men känner att det måste få pysa ut här och där för att man inte ska sprängas... En ventil är min underbara kör där vi snart ska ut på turné vilket känns skönt att skingra tankarna med.

En annan ventil är givetvis stallet! Det har kännts motigt att ligga i hårdträning med Dosan just nu... men jag måste givetvis ändå dit och mocka, fixa mat etc. och tar mig alltid tid för en mysstund tillsammans med henne. Hennes lugn och hennes "leva i nuet" ger mig energi och styrka att ta mig vidare.

I går tog jag mig i alla fall i kragen och åkte till Cissi-träning. Var nog lite mer "bestämd" idag och visade henne direkt från början hur jag ville ha det. Hon skulle reagera direkt på mina hjälper och hon fick inte gå och titta på allt annat... Å jisses vad duktig hon var!!!! Hon gick sååå himla bra på slutet att jag bara satt och log. DET är ridning när det är som bäst och jag fick verkligen en sådan kick av det! Kunde inte ens bli på dåligt humör när jag kom hem utan somnade med ett leende!

Tack Dosan för det!!! Love U!!

 

Ulla

16 mars 2010 19:17

Det är väl tur att vi har de däringa djuren som hjälper oss i svåra stunder!

Du fixar detta:-)

 

Steffie

16 mars 2010 20:23

Som sagt, tur vi har våra djur! Jag har alltid gått ner till stallet när det varit jobbiga perioder i livet. Och så har jag ju Cassi som är expert på att känna när man behöver en vän! ;)

Varma kramar till dig!

 

Johanna & Olga

17 mars 2010 07:44

Mår du bra i stallet så var i stallet. Det där jobbet får klara sig ändå! :-)

Kramar

 

rackemarie

27 mars 2010 11:21

Hej, hittade din blogg via Linda & Chocco-bloggen. Känner igen mig i att det är tur att man har hästarna när livet blir jobbigt. Dom har räddat mig många gånger kan jag säga.

http://rackemarie.bloggagratis.se

 

GBA

13 april 2010 16:56

Men kära du ( med hängpattar å allt )jag läser att ni ska dela på er, det var tråkigt:(
Ja va f-n säger man ? Nada...finns inget riktigt bra, mer än att jag finns om du vill:)

Kramis

http://www.hundkonsultgba.n.nu

 

Ewa

19 maj 2010 13:08

Jag läser din blogg och undrar hur det gått för dig...
Hästarna har en förmåga att läka allt - i alla fall för stunden när man kan bara gosa in näsan i deras varma päls och glömma allt runt om.
Kram på dig!

http://saraconnemara.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

OJ vad mycket det har hänt de senaste tre månaderna!!! Kan inte och vill inte skriva om just det här i bloggen.... Kan bara konstatera att det har varit för jävligt, men samtidigt utvecklande och lärt mig lite mer om vem jag är och vad jag vill med m...

Så här känns mitt liv just nu....   Det har hänt mycket i helgen som varit. Jag och Peter har bestämt oss för att separera efter nära 11 år tillsammans, och det känns tungt. Väldigt tungt... Men ni som läser min blogg vet att det är bara att...

I dag åkte jag till hästaffären, på min tränares inrådan, och införskaffade ett bridongbett som var aningen längre och en stång som var aningen kortare. Ska prova detta på Dosan i morgon får vi se hur det passar. Det blev även ett brunt schabrak, en ...

     Glömde bort att jag hade ett synnerligen trevligt pass med Dosan i torsdags då jag spände på henne tömkörningsgjorden för första gången. Lite förvirrat i början, men när vi fått ordning på tömmarna och hon började förstå vad jag var ute e...

Ibland måste jag verkligen nypa mig själv i armen när jag inser att jag just nu har förmånen att ha en EGEN häst!! Tänk så många år jag har kuskat runt på andras hästar (i och för sig väldigt trevliga sådana) men ändå alltid längtat efter att ha min,...