OJ vad mycket det har hänt de senaste tre månaderna!!! Kan inte och vill inte skriva om just det här i bloggen.... Kan bara konstatera att det har varit för jävligt, men samtidigt utvecklande och lärt mig lite mer om vem jag är och vad jag vill med mitt liv...  Jag tar mig så sakteliga tillbaka till livet, även om det är jäkligt tufft vissa dagar. I går var första dagen på länge som jag verkligen kände det var ROLIGT att jobba!!! Det om något är väl ett tecken på att livet går åt rätt håll. Tror t.o.m att jag har börjat gå upp lite i vikt igen... Hmmm... Det kan jag gärna vara utan i och för sig...

Nå, vad har hänt med Dosan kanske ni undrar? Ja, sanningen är väl den att hon har fått stå tillbaka lite den senaste tiden. Har inte haft varken kraft, energi, ork eller vilja att engagera mig fullt ut i henne. Givetvis har hon fått god omvårdnad, pyssel och kärlek, men ridningen har inte varit fullt lika engagerad. Jag har också fått anpassa mig till mitt nya liv som innebär att jag har Evelina varannan vecka och dom dagarna jag har henne är det lite snoigt... På tre trimmar från det att jag hämtar henne från dagis, ska jag hinna med stallet, laga middag och få henne i säng. Då hinner jag tyvärr inte rida....  Lösningen på det hela har faktiskt varit att jag har skaffat mig en medryttare. Det är Johanna K, vars häst Tilda jag har varit medryttare på förrut (det var ju så jag startade bloggen en gång i tiden).  Vi funkar bra ihop, hon rider Dosan bra och jag är helt trygg med att hon tar hand om henne på bästa sätt. Dom veckor jag har Evelina har hon henne 5 dagar i veckan. Dom veckor jag är ensam har hon henne 2 dagar i veckan.  Det var inte så här jag hade tänkt mig att livet med Dosan skulle vara... men just nu är det den bästa situationen för mig med det liv jag lever. Kanske blir det annorlunda i framtiden?

Min bästa, käraste favvistränare har tyvärr bliv allvarligt sjuk och är sjukskriven fram till hösten. Trist!!! I desperation åkte vi till Emelie Brolin idag för att träna. Gick jättebra men en himla resa... tog 8 timmar allt som allt vilket inte är rimligt bara för att träna i 45 minuter...  Måste hitta en "vardagstränare" här hemma och sen kan man åka till Emelie eller någon annan för den där extra kicken.

Dosan skötte sig jättebra och hon var hur duktig som helst! Stod jättebra hela resan och agerade som en världsvan häst borta hos Emelie. Skönt! Vi har verkligen fått jättebra kontakt vilket jag är otroligt glad för!

Det blev ett kort inlägg idag... orkar inte mer just nu.... Ville bara tala om att jag lever och säkert kommer börja blogga lite mera snart igen...

Kram

 

Steffie

20 maj 2010 10:40

Kul att du är tillbaka, jag har kikat in här lite nu å då för att se om du uppdaterat!
Var hon en duktig instruktör, Emelie Brolin?? Vi tävlade ponny samtidigt, men jag på C ponny å hon på D, som tur var annars hade man ju aldrig vunnit! ;)
Ha de så bra! KRAM

 

Johanna & Olga

21 maj 2010 07:27

Härligt att du är tillbaka på bloggen :-)

Vi hörs!

Kramar

 

Anita, Stella & Kaxa

20 juni 2010 21:27

Skönt att läsa att du är på G igen. Allt måste få ta sin tid och om man får skämta så är det ju så att det som inte dödar det härdar.
Kram!

 

ylle

2 juli 2010 08:05

Hej Johanna! Vill tacka för Dina underbara kommentarer på min blogg! jag förstår att Du själv har/har haft det mycket tufft nu, att Du orkar ha positiva kommentarer om en annan människa visar väl vilken god människa Du är! Och låt aldrig kravet om att rida ta överhand, det är ju helt OK att "bara" sköta och njuta av samvaron med sin häst!!!! Jag håller tummarna för att det går allt bättre för Dig!!!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

emelie

15 december 2010 10:42

fin blogg du har !
följ alla skvallerbloggar på http://ads.frossle.com/click/23449-10559-13969/

Lycka till med allt !

/ E

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På något sätt inser även jag att jag kommer kunna gå vidare i livet, även om det just nu verkligen är en FYSISK påtaglig sorg och smärta som gör att jag inte kan äta utan rasar kilon... Men inget ont som inte har något gott med sig!   Har extremt...

Så här känns mitt liv just nu....   Det har hänt mycket i helgen som varit. Jag och Peter har bestämt oss för att separera efter nära 11 år tillsammans, och det känns tungt. Väldigt tungt... Men ni som läser min blogg vet att det är bara att...

I dag åkte jag till hästaffären, på min tränares inrådan, och införskaffade ett bridongbett som var aningen längre och en stång som var aningen kortare. Ska prova detta på Dosan i morgon får vi se hur det passar. Det blev även ett brunt schabrak, en ...

     Glömde bort att jag hade ett synnerligen trevligt pass med Dosan i torsdags då jag spände på henne tömkörningsgjorden för första gången. Lite förvirrat i början, men när vi fått ordning på tömmarna och hon började förstå vad jag var ute e...

Ibland måste jag verkligen nypa mig själv i armen när jag inser att jag just nu har förmånen att ha en EGEN häst!! Tänk så många år jag har kuskat runt på andras hästar (i och för sig väldigt trevliga sådana) men ändå alltid längtat efter att ha min,...