eller det korrketa uttrycket är nog "smolk i glädjebägaren"... Det blir väl en tvådagars-blogg som jag brukar så förstår ni kanske rubriken! :-)

Måndag var det Cissiträning. Dagen började dock med att vi konstaterade att Evelina har urinvägsinfektion och jag fick boka en tid hos läkaren med henne. Fick en tid kl. 10 och fick en lektion i den FRUKTANSVÄRT ineffektiva sjukvården!!!! Kan ingen göra något åt detta?!!  Det är kölappar, väntrum, sköterskor som inte förstår något och läkare som pratar över huvudet på barnet....Jag är helt fascinerad över hur man kan bedriva ett "företag" på det sättet som man gör med sjukvården. Hur som haver var jag tillbaka med Evelina på dagis efter lunch och susade sedan tillbaka till jobbet. Passade på att stanna till i stallet och göra i ordning allt så jag slapp den stressen på kvällen sedan.

Var på jobbet två timmar och var sedan tvungen att åka till stan och tanka bilen (varför kan det inte finnas några bensinmackar på landet????) och sedan hämta upp Evelina lite tidigare då dagis stängde för personalmöte. Slängde oss hem där maten stod på bordet (tack älskling!) och Evelina fick ett utbrott då hon ABSOLUT inte ville åka med till träningen. Efter lite övertalning bestående av ett äpple och en serietidning från affären så gick det dock bra. I stallet visade det sig sedan att Moa och Viggo också var med, och sedan var livet åter frid och fröjd!

Jag och Evelina fixade i ordning Dosan och lastade henne sedan för färd mot Cissi. Kom fram och skrittade fram henne medans jag berättade lite för Cissi om mitt problem med att hon blir väldigt spänd hemma i ridhuset i Frösvidal. Vi bestämde oss då för att köra en helt ny taktik idag för att se om det fungerade. Det innebar i korthet att jag ska gå på volter och verkligen böja och flexa henne och på så sätt få henne att slappna av och söka sig framåt, nedåt. Jag måste hålla koll på öronen (som helst ska stå rakt ut) Blir dom strutar som fokuserar på annat så får jag hitta på något som gör att hon återtar fokus på mig. Det gäller att "bryta" när hon stirrar på annat. Skritten ska inte gå i tvåhundra utan lugnt och kontrollerat. Mycket byta volter, byta storlek på volterna, skritt-halt etc. Bara få henne att slappna av.... När hon är avslappnad där kan man mjukt gå över i trav men hon ska behålla samma känsla även där.

Visst, det är kanske "två steg bakåt" men det kändes HELT rätt sätt att jobba henne. Vi måste hitta kontakten med varandra även när det är 1000 saker som stör, och den här veckan ska jag bara jobba henne på det här sättet i kombination med lite NH och extra mycket pyssel med henne. Det är viktigt att vi får "relationen" mellan oss att funka, för annars kommer det inte bli bra i ridningen heller! Jag tycker verkligen SJUKT mycket om denna lilla häst, men hon har en stor portion av integritet och ingen man bara "köper" utan en häst där man måste "förtjäna" hennes kärlek! Men för den skull är inte kärlek att man får göra som man vill här i livet... ;.)

Jag är väldigt peppad inför fortsatta träningen i alla fall! I morgon blir det "mjukgörande" i ridhuset och även på torsdag, men då kanske i kombination med lite konditionsarbete i galopp. Fredag får bli vila, lördag uteritt och söndag "mjukgörande" i kombination med en skrittrunda ute. Ja, vi får väl se hur mycket snö och elände det kommer i morgon i och för sig.... *suck*

Men NU kan jag rida ute huuuur mycket som helst!!! I dag har hon fått snösulor på. Jippi!!!  Känns skööööönt. Men det är tyvärr här som "korken i vinet" kommer in i bilden. Höger bak reagerade hon när hovis ville sätta på skon på henne. Hon ville dra åt sig hoven och var helt klart inte bekväm med ställningen på benet. Mysko.... Jag har analyserat och funderat och pratat med folk om hur jag ska göra. Har nu efter en dags funderande dock kommit fram till följande:

Hästen är inte halt! Hon har markerat vid böjprovet hos Lisa och nu hos hovis. Uppenbarligen är det något vid den typen av böjning/belastning som hon inte tycker om. Överansträngning? Ålder?

Jag kommer vara extra noga med att skritta fram henne ordentligt och även se om jag kan få lite hjälp med att massera och stretcha henne ordentligt. Jag ska även be Cissi vara extra observant på höger bak vid träningarna.

Skulle jag märka av något i höger bak så tänker jag i första hand be en equiterapeut att känna över henne innan jag går vidare med ett ev. veterinärbesök. Det är väldigt svårt för en vet. att hitta orsak och källa till så pass difusa problem. Kanske är det vila hon behöver? Hon har ny ryttare på ryggen med ny tyngpunkt som hon måste balansera upp på ett anorlunda sätt. Å andra sidan har hon verkligen inte gått "hårt" med mig. Lätt dressyr, 2 vilodagar i veckan, uteritter i ganska lugnt tempo (dock med ganska mycket snö)  Lite trist är det givetvis, men jag tar det hela med ro och försöker vara observant på hennes signaler. Fortsättning kommer! :-)

Lisa, jag hoppas att du inte oroar dig för henne, för det behöver du inte göra. Jag lovar att hålla dig uppdaterad om det skulle bli något!

I kväll har jag varit med Jennie när hon skulle träna för Cissi med Victoria. Det var bara det att jag åkte till fel stall.... Men jag kom fram till slut! En bra träning där även jag på läktaren fick några "aha-upplevelser". Sen ville INTE Victoria gå in i transporten. Hon bara sprang utanför... stegrade sig... backade bakåt.... Vet ni hur stark en frieser som inte vill vara med är???????? Till slut baxade vi henne med hjälp av två linor. Pust och puh! Det fick mig att ännu mer bestämma mig för att jag måste ta tag i ordentlig lastträning med Dosan så hon kan börja knalla på själv...

Förutom häst så är det nästan bara jobb i mitt liv just nu. Jag har SJUKT mycket att göra och det sprutar nästan offerter ur öronen på mig. Kul att det är tryck på anläggningen men mindre kul att jag har så mycket att göra... Från det att jag sätter på min dator tills jag stänger av den på eftermiddagen så jobbar jag så det nästan glöder om tangentbordet och telefonen.... Det är kul - men det är stressigt! Om kunderna visste hur mycket jag fixar "fem i tolv" skulle dom nog tycka jag var helt galen.... Och om det bara vore allt jobb med konferensbokningen skulle jag väl vara nöjd, men det ska även klämmas in utvecklingssamtal, deltagande på mässor, uppdatering av hemsidan, personalmöten, visningar av anläggningen, möten med leverantör och myyyyycket mera. Men jag är glad att jag ändå har ett jobb som jag trivs ganska bra med! I dag kom chefen med rosor och en jättefin lapp för att fira att vi gjorde ett bättre resultat än vad vi först trodde det skulle bli. Gulligt!!! Måste jag tillägga att min chef är en kvinna?....

Hänga tvätt och sedan sova... Så får det bli! Återkommer i morgon, eller troligen i övermorgon..

Najti Najti

 

Johanna & Olga

27 januari 2010 07:43

Jag kan ju som bekant inte något om hästar, men rent spontant så låter det väl jättebra att lägga en bra grund er emellan först även om det känns som att ta två steg tillbaka. Jag är helt övertygad om att detta kommer att löna sig massor i framtiden!

Kul att höra att ni har mycket på jobbet även om det är stressigt. Blommor minsann....inte illa...det är du väl värd!!

Kramar

 

Lisa

27 januari 2010 09:52

Jag tycker också att det där som du tycker känns två steg tbx, är helt perfekt! Det finns inget bättre än när man går ut från ridhuset och är nöjd, bara vill rida mer men man får tygla sitt ego :) Det gillar jag!!! Sen är det skitsamma om man har skrittat en timme eller haft värdlens tränings pass med alla möjliga olika övningar i alla möjliga olika gångarter...(hm, en häst har väl 4 gångarter som bekant Lisa)

Ja fan det där med benet, jag grubblar och tänker och spekulerar... Har funderat på att det kanske skulle kunnat ha gått snett när vi en gång började träna bakdelsvändningar då hon kanske vridit istället för rampat runt. Eller kanske sedan den där vrickningen jag pratade om. Ja man blir ju helt snurrig...

Har du köpt något tillskott för gamla leder än? Ju mer jag tänker på det här med hennes ålder känns det som att det lutar åt det. Om hon har lite mindre ledvätska där borde inte reaktionen bli som följande?
Som sagt hon är ju inte halt när du rider och du har ju inte märkt något vid hoppning heller. Men funderade på om cavaletti är något vi bör vara försiktiga med? Vad tror du? Men skulle det göra ont känns det ju som att hon inte skulle vilja arbeta....

Kan du inte få henne att prata?!?! Skulle underlätta liiiite.

Gud jag förstår att du har mycket på jobb, pust.
Jag vet när jag kände att det var mycket i skolan osv. var det skönt att åka till stallet. Av någon anledning var skolan som bortblåst dessa tre timmar som jag spenderade med Dosan och stallet. Hoppas att du också känner så :) för det guud vad det laddar batterierna!

Du måste verkligen krama Evelina från mig och säga att jag tycker att hon är fantastisk tjej som hjälper sin mamma i stallet. Och att jag tycker att hon gör ett jättebra jobb med Dosan från marken med ryktning mm inför träning...wow vilken tjej som hänger i. Det är helt okej med tidning och frukt om ni frågar mig :)

Eloge till dig Johanna som får dagarna att gå ihop, man kan tro att ditt dygn har minst 32 timmar...hihi! Du måste vara en jäkel på att strukturera och planera....wow till dig med min vän.

Kraam

 

Jenny

28 januari 2010 00:28

Hej, jag har höljt din blogg i tysthet (jag känner dig inte alls,snubbla bara in här) ett bra tag men nu måste jag säga nått :). Jag tycker att du verkar vara en sån helgo hästmänniska. Jag blir så glad när jag läser om människor som hyser sån kärlek för sina djur som du verkar göra. High five till dig!

Och till kommentaren ovanför: är hon "din" ägare? Kärlek till dig isåfall ni verkar ha sån fin kontakt, ta vara på det!

Lycka till med Dosan, jag ser fram emot fler rapporter om era upptåg.

http://hastfest.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

OJ vad mycket det har hänt de senaste tre månaderna!!! Kan inte och vill inte skriva om just det här i bloggen.... Kan bara konstatera att det har varit för jävligt, men samtidigt utvecklande och lärt mig lite mer om vem jag är och vad jag vill med m...

På något sätt inser även jag att jag kommer kunna gå vidare i livet, även om det just nu verkligen är en FYSISK påtaglig sorg och smärta som gör att jag inte kan äta utan rasar kilon... Men inget ont som inte har något gott med sig!   Har extremt...

Så här känns mitt liv just nu....   Det har hänt mycket i helgen som varit. Jag och Peter har bestämt oss för att separera efter nära 11 år tillsammans, och det känns tungt. Väldigt tungt... Men ni som läser min blogg vet att det är bara att...

I dag åkte jag till hästaffären, på min tränares inrådan, och införskaffade ett bridongbett som var aningen längre och en stång som var aningen kortare. Ska prova detta på Dosan i morgon får vi se hur det passar. Det blev även ett brunt schabrak, en ...

     Glömde bort att jag hade ett synnerligen trevligt pass med Dosan i torsdags då jag spände på henne tömkörningsgjorden för första gången. Lite förvirrat i början, men när vi fått ordning på tömmarna och hon började förstå vad jag var ute e...