NU har jag tömt "glädjebägaren" som jag skrev om i mitt förra inlägg. Känns så bra och jag har fått ny inspiration och ridglädje!

I går kom jag till stallet lite senare på e.m och började med att ta in hästar som hade 1 cm. snö på sina täcken.... Ja jisses, det snöade verkligen mycket här i går! Inte så mycket "storm" som jag tyckte att dom hade varnat för men konstant snöande i 24 timmar ger ändå lite snö på backen... (och hästryggarna!) Tack å lov för bra täcken! Dosan var inte det minsta blöt och kall förutom lite på halsen då hon inte har täcke med halskrage. Jag tycker det får finnas någon måtta på hur mycket vi ska klä på våra hästar... Längtar tills hon kan få gå naken i hagen och få rulla sig i gräset! Undrar om jag är lika entusiastisk när hon ser ut som ett lermonster när hon kommer in tro?....

Dosan mumsade middagsmat och hö medans jag mockade och fixade med maten. Tog sedan ut henne lös i stallgången och började "storstädning" av hästen där jag ruggade upp pälsen ordentligt, drog av löst hår med ryktstenen etc. Hon tyckte det var sååååå sköööööönt! Fördelen med den hästen är att hon verkligen säger ifrån när hon inte tycker om det längre. Jag brukar då envisas med att ta ytterligare några tag med borsten på det stället (bara för att hon biter efter mig så kan jag ju inte ge mig!) men sedan byter jag ställe eller tar en mjukare borste. Finns ju heller ingen anledning att stå och göra sådant som hon uppenbart inte tycker är skönt...

På med sadel med mitt nya, snygga, röda Hööks-shabrak! Tycker väldigt mycket om det för det går upp lite extra i manken och ligger inte och trycker så där som en del shabrak kan göra. Å så är färgen fin tycker jag! :-) Hade jag nu varit en duktig bloggare hade jag givetvis lagt upp en bild på det... Hmmm.. måste börja med det. Bloggen blir så himla tråkig annars. Å så tror jag nog Lisa vill se lite hur Dosan har det! Som det är nu får hon mest bilder av två öron och vintrig skog, som jag skickar henne när jag är ute på mina skogsturer. *haha*

Vi gick iväg till ridhuset och fick sällskap av Johanna K och Rani som skulle hoppa/bommar med sina hästar. Perfekt störning för mig som bara hade ett mål med dagens pass: Avslappnad häst som gick låg i formen. Sagt och gjort började jag skritta henne på volter till höger och vänster, rättställd, motställd och krumelikrummel för att få henne att lyssna på mig och slappna av. Kände att jag fick lite kontroll på hur hon gör för att slippa undan, och det handlar mycket om att kontrollera varje skrittsteg på henne och inte låta henne springa iväg när det blir jobbigt. Hon var sååååå duktig fastän dom hoppade och galopperade runt henne. Det var verkligen en ny sida av Dosan som jag kände och det är DEN jag vill lära känna mera!!!

Kände verkligen hur hon slappnade av och hon t.o.m suckade några gånger. Släppte henne på långa tyglar emellanåt så hon fick marchera på med öronen spetsade som hon brukar göra. Hon är liksom två olika typer av häst! Lugna, coola, koncentrerade Dosan som man har att göra med i stallet och i går vid ridningen. Å så speedade, kontrollfreaket som studsar fram mellan stallet och ridhuset eller vid uteritterna... Och jag älskar verkligen båda dessa sidor hos henne!!! När jag tänker efter är hon faktiskt lite lik mig. :-) Jag älskar att ha kontroll... tycker själv att jag har en ganska positiv syn på livet, tycker om när det händer saker, är med på det mesta som händer och håller ett högt tempo.  Samtidigt är jag väldigt duktig på att ligga i soffan och lata mig emellanåt, käka praliner, kolla TV och läsa en bra bok, och sova.... :-)

Efter passet i ridhuset gick vi tillbaka till stallet där hon fick en ordentlig ryktning och pyamas på. Ville inte hon skulle bli kall och stel i sina leder efter passet. Natti-natt och hemfärd i snökaos. Hemma vid 22.30 då jag satte mig att äta kalla pannkakor och titta på "Djurpolisen" på Animal Planet. Somnade i soffan förståss....

Har klurat och googlat lite på nätet gällande hennes höger bak som spökar lite. Pratade även med Lisa om det på kvällen. Jag ska köpa gurkmeja till henne och börja ge då det är många som är positiva till dess effekt på lederna. Ska även köpa "mag och tarm" för magen och kanske lite B-vitamin för pälsen/fällning. Ska bli spännande att se om hon blir bättre i leder och mage av detta!

Sen har jag bestämt mig för att inte längre gå och älta, känna, klura och vänta mig det värsta med denna mysko höger-bak, utan nu är det bara att köra på men givetvis vara observant vid ridningen hur hon känns. Det känns lite dumt att säga, men det är ändå skönt att hon hade en markering redan vid böjprovet hos Lisa så att det inte är jag som får "skulden" för något som ev. uppkommer i det benet. Det är ju i så fall något hon haft med sig redan då hon kom, och jag har svårt att tro att jag har förvärrat det genom min ridning på henne då vi har tagit det väldigt lugnt. Hon har ju även tidigare haft en vrickning i hagen på det benet (ca 1 år sedan) och det vet man ju heller inte vad det kan vara som spökar med det.

Jag tror Lisa känner lite oro över att jag inte kommer vilja ha kvar henne om det är så att hon inte skulle hålla för dom högre klasserna, men det behöver hon verkligen inte känna!!! Vi är ju inte ens startklara för LC för 17 !!!! Och det är mycket som hinner hända innan vi är där. Nu tar vi en sak i taget helt enkelt!

Jag är så glad för alla dagar jag får ha tillsammans med Dosan så jag kommer verkligen inte släppa henne i första taget inte!

I dag blir det ytterligare ett "mjukpass" men något kortare. Kanske avsluta med lite konditionsgalopp i ridhuset beroende på hur mycket folk där är. Längtar redan efter att få pussa på lilla mjuka mulen! Hon är så söt och ska alltid stå och gosa lite med mulen mot min kind. Me like! :-)

I'll be back!

 

Lisa

28 januari 2010 19:43

Hellu... :)
Ja men jag tror att det var därför det sa klick mellan dig och mig Johanna. Jag har också känt att Dosan och jag är lika på vårt sätt. Min filosofi lyder som följande att vi aldrig hade kunnat ta oss så "långt" om vi inte hade passat ihop och tänkt likadant. Alltså måste du och jag också vara lite lika, eller hur? :)
Nej jag ska också sluta att älta detta mysko ben... Men vi är som sagt uppmärksamma.
Älskar verkligen att läsa din och Dosis blogg, det är absolut en av mina höjdpunkter på dagen! (Ringer dig på söndag tror jag, det är så kul o prata)
Tänkte på en sak, om nu inte gurkmeja skulle ha någon inverkan så kanske vi kan dela på det andra dyra tillskottet för lederna? Men vi ser ju... Nu ska jag äta lite, har jobbat en sväng på hotellet idag. Pontus är kock och jag får sitta här vid datorn och ha kvalitetstid med min häst och fodervärd - en ypperlig överenskommelse ! hihi
Hoppas att skorna sitter på sin plats, även snösulorna såklart! Kan riktigt känna hur skööönt det måste vara för Dig och Dosan såklart att slippa dessa styltor. Hade själv lite problem med snön igår (som resten av hela landet också hade) när jag skulle traska hem. I skåne är man ju inte van vid en sådan här driv-is så gatorna var helt igensnöade på kvällen. Så när jag gick kunde man liksom inte hålla någon takt eftersom skorna och benen gled åt alla håll. Tog en jädrans tid innan jag kom hem. Pust.

I mitt vardagsrumsfönster står det en häst i brons som jag har fått av min pappa i studentpresent. Fönstret är jättestort och fönsterkarmarna är breda och av marmor så denna ståtliga häst gör sig perfekt där. Jag och pappa brukar säga att det är Dosan. När pappa hade den i sitt fönster så gick han alltid och pratade med den, sa ett par ord då och då. Jag gör precis likadant så som jag gjorde varje dag med Dosan. Det gör det lite enklare att tygla min saknad efter henne. Dock får jag inte riktigt samma respons. När jag var ledsen och jag berätta för Dosan och grät mot hennes hals, kom en värme som tröstade bäst av alla. Likadant när jag fick skratta och berätta allt roligt som hänt då lyste det lika mycket i hennes ögon som i mina. Ja vad Dosan ger dig och mig är ovärderligt tycker jag. Hon har gett sitt hjärta till oss. Och jag älskar att läsa att du tycker om henne så mycket!! Det betyder så otroligt mycket för mig. Men mest betyder det nog för Dosan eftersom du och jag vi har våra jobb, familjer, nöjen och vänner men Hon har bara oss

 

Johanna

28 januari 2010 21:46

Dina låååååånga underbara kommentarer i bloggen gör nog att Johannas tidigare totalt ohotade ställning som kommentarsdrottning på min blogg, nu faktiskt börjar bli hotad! Hmmm..... :-)

Vi provar en sväng med gurkmejan först. Annars ska jag givetvis kosta mig att köpa "dyra" pulvret istället. Det är hon värd varenda krona! Känner jag mig rätt så blir det väl som med mina glasslock... Jag tycker jag är supersmart i början men det lönar sig nog i längden att göra det dyra från början... Googla gärna själv lite på gurkmeja och dess efekter på leder!

Hälsa din "Dosan" i fönstret att riktiga Dosan mår fint. I dag var hon EXTRA fin, och mer om det kommer i inlägg under morgondagen. Natti natti!

http://jottis.bloggplatsen.se

 

Johanna & Olga

29 januari 2010 10:51

Hmmm... jaså mina korta kommentarer duger inte längre... :-) Tycker nog ändå att du ska vara rätt nöjd eftersom jag som inte har något som helst intresse av hästar trots detta slaviskt följer din blogg... :-)

Kramar

 

Johanna

29 januari 2010 11:49

Jag sa bara att platsen börjar bli hotad... inte att du hade förlorat den! :-) Jag är jääääättenöjd med dina kommentarer! Korta kommentarer och korta telefonsamtal på väg till dagis verkar vara vår melodi... :-) Trevlig Helg!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

OJ vad mycket det har hänt de senaste tre månaderna!!! Kan inte och vill inte skriva om just det här i bloggen.... Kan bara konstatera att det har varit för jävligt, men samtidigt utvecklande och lärt mig lite mer om vem jag är och vad jag vill med m...

På något sätt inser även jag att jag kommer kunna gå vidare i livet, även om det just nu verkligen är en FYSISK påtaglig sorg och smärta som gör att jag inte kan äta utan rasar kilon... Men inget ont som inte har något gott med sig!   Har extremt...

Så här känns mitt liv just nu....   Det har hänt mycket i helgen som varit. Jag och Peter har bestämt oss för att separera efter nära 11 år tillsammans, och det känns tungt. Väldigt tungt... Men ni som läser min blogg vet att det är bara att...

I dag åkte jag till hästaffären, på min tränares inrådan, och införskaffade ett bridongbett som var aningen längre och en stång som var aningen kortare. Ska prova detta på Dosan i morgon får vi se hur det passar. Det blev även ett brunt schabrak, en ...

     Glömde bort att jag hade ett synnerligen trevligt pass med Dosan i torsdags då jag spände på henne tömkörningsgjorden för första gången. Lite förvirrat i början, men när vi fått ordning på tömmarna och hon började förstå vad jag var ute e...